...

När man själv står utanför. När det är någon annans hjärta som blir krossat, då är det så svårt att förstå. Samtidigt som man förstår att det gör ondast i hela världen så är det så svårt att förstå hur en pojke på bara 18 år kan skada någons hjärta så fruktansvärt. Han ser så svag ut i mina ögon. Fast han ser så äcklig ut också. Som om han hade dragit ut min väns hjärta och nu inte visste vad han skulle göra av det. Och jag får känslan av att han är en onödig människa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0