throwingpaperplanes

Det är sol ute och det känns som att det är vilken sommardag som helst. Det hugger innanför när jag ser ut genom fönstret. Fan. Små filmer ifrån sommaren spelas om och om i mitt huvud. Saker han sa när jag låg i min säng och såg ut genom samma fönster. Bokstäver som bildade ord precis när jag såg hur trädet där ute rörde sig exakt så. Och dom bra känslorna jag fick då finns inte kvar. Bara minnet av dom och det gör att det hugger.
Och ljudet från mina knastrande högtalare spelar sången som jag hörde i dina blåa lakan. Och innanför mina ögonlock ser jag hur huden runt din mun blir till små skrattveck när du ler. Och du log alltid när jag blev irriterad på dig. När jag inte höll med. Och så sa du mitt namn. Och jag sa ditt. Det där skämtet vi hade. Sen skrattade vi och jag kunde ha varit med dig tills morgonen blev kväll och kvällen blev morgon och om och om varenda timme. För att få se dom där vecken i din hud när du såg på mig.