throwingpaperplanes

Hur man kan komma över någon som man kunde spendera varenda sekund med. Komma över honom och kyssa andra. Ligga i andras lakan. Se djupt in i andras ögon. Ta fram telefonnummer som man brukade använda för länge sedan. Och allting kan kännas bra. Man kan se honom stå med sin nya flicka och tänka "jaha där står han" och plötsligt minns man inte hur hans läppar känns längre. Men någonstans där inne önskar du fortfarande att han skulle se upp från hennes nacke precis då när den där nya pojken lägger händerna i ditt hår. För du vill bara att de ska hugga lite lite i honom också. Så som det högg i dej förut. Så som det högg när du på riktigt trodde att du skulle dö för du höggs sönder i hjärtat. Men han ser inte upp. Och du är full och glömmer bort honom. Men så när den där nya pojken som du inte ens vet namnet på har försvunnit och du sitter utan alkohol i blodet då råkar du tänka på något av era minnen. För det är då du minns igen. Och så förlorar du kampen och du sitter en hel dag och kommer ihåg ord, meningar, rörelser, händer, kläder, ögon, läppar. Och även om du kanske har kommit en rätt bra bit på väg att verkligen, verkligen vara över honom så önskar du bara att du fick ha någon som var på riktigt. Som var äkta. En trygghet att krypa ner hos medans löven faller av träden. Någon som kan tycka om lika ärligt som du tror att du gör.