Hold me closer tiny dancer
Jag vill ha någon som är min. Någon som det är okej att tycka om varenda liten milimeter av. Någon som bor i mig. Och som känner att jag bor i honom.
-jag blir glad när du vill sova med mig.
sånt är inte bra nog. jag behöver mer.
-jag blir glad när du vill sova med mig.
sånt är inte bra nog. jag behöver mer.
Begging you for mercy
Jag brukar bli lyrisk när dom första varma dagarna kommer. Men jag känner att det är på väg. Det kommer det kommer.
Jag måste bara bända upp hjärtklaffarna och tvinga hjärtat att släppa ut alla pojkar som de håller fast där inne. Alla hårda hjärtslag. Alla svek och alla skuldkänslor. Det är dags att börja om nu. Hitta några nya.
Torsdagkväll
Det känns inte som förra gången. Jag känner mig inte halv utan honom. Jag kan vara utan honom och inte tänka på honom. Men helst så vill jag bara ha mitt huvud väldigt väldigt nära så jag hör hans hjärtslag. Och helst vill jag känna hans andetag mot min hals. Och aldra helst vill jag att han ska säga dom där orden. Dom där som handlar om att det bara är jag som snurrar i hans huvud. Men istället för dom så fick jag höra att han flyttar utomlands om ett halvår. Och jag frågar mig själv om det är nu jag ska lämna honom ? Gå innan det gör mer ont. Men så precis när jag har bestämt att så får det bli så tar handen upp mobilen. Fingrarna knappar fram hans namn och sen hör jag läpparna forma orden " jag ville bara säga godnatt och att det är ingen dålig stämning, jag vill ju fortsätta va me dej, vi ses snart"
Och jag kan stå utanför mig själv en torsdagskväll i början av april och tycka att jag är helt blåst i huvudet ibland. Och sen tänker jag att det inte är hjärnan det är fel på. Hjärnan har sagt åt mig att lämna honom i ett halvår nu. Det är hjärtat. Det är hjärtat som vägrar sluta slå så fort. Det är hjärtat som gör dom där telefonsamtalen. Endå trots detta klara fel så syntes ingenting på EKG undersökningen på akuten. Konstigt tänkte jag. Mitt hjärta som slår så hackigt nuförtiden. Ibland när jag tror att han och jag inte ska ses mer kan jag vara säker på att hjärtat stannar. Men tydligen slår det väldigt fint för tillfället.
Och jag kan stå utanför mig själv en torsdagskväll i början av april och tycka att jag är helt blåst i huvudet ibland. Och sen tänker jag att det inte är hjärnan det är fel på. Hjärnan har sagt åt mig att lämna honom i ett halvår nu. Det är hjärtat. Det är hjärtat som vägrar sluta slå så fort. Det är hjärtat som gör dom där telefonsamtalen. Endå trots detta klara fel så syntes ingenting på EKG undersökningen på akuten. Konstigt tänkte jag. Mitt hjärta som slår så hackigt nuförtiden. Ibland när jag tror att han och jag inte ska ses mer kan jag vara säker på att hjärtat stannar. Men tydligen slår det väldigt fint för tillfället.
