throwingpaperplanes

Igår var vi ute. Jag var så himla kalas. Tänkte på att hoppas inte Han är där. Det var han inte och jag blev faktiskt väldigt lättad av detta. Däremot stod en annan pojke där helt plötsligt. Han jag var småförälskad i för två år sedan. Han som jag bara slutade höras med, men jag visste inte varför.
 
Det var så himla bra. Det pirrade i magen och när han sa  "Ska vi inte bara ta en taxi hem och kramas ? "
Så voltade en fjäril i magen. Men jag svarade bara " Jo det kan vi väl."
(för att inte verka sådär liten och klängig)

När klockan hade hunnit bli kankse 5 såg vi på soluppgången på hans balkong och rökte blå camel. Sedan gosade vi tills klockan blev mycket och alkoholen lämnade kroppen. Jag kramade honom hej då och började gå hemåt.

Då när jag trodde att dagen skulle bestå av bakisklagan så ringer min älskade vän. "vill du komma förbi och träffa Knodden idag?" Klart som tusan att jag vill träffa min gudson. När jag såg den lilla snart två dagar gamla lilla lilla människan försvann allt annat. Jag kan inte beskriva känslan. Det pirrar i hjärtat när jag tänker på det. Jag grät. För han är så fin. Så bra. Så himla himla bra. Och föräldrarna ! <3

Så bra dag! Så himla bra dag!